Frågor och svar

Frågor och svar om kalibrering
Frågor & svar

 

Vanliga frågor & svar om kalibrering
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna som våra kalibreringskunder ställer.

 

  • Min IR-termometer visar alldeles fel! Vad har hänt?
    – Det allra vanligaste felet är att emissionsfaktorn av misstag har ändrats i din IR-termometer. Olika material och ytor avger olika mycket värmestrålning och därför måste ditt instrument vara rätt inställt, beroende på vad det är som ska mätas. Standardinställningen som stämmer för de flesta material är E 0,95.

    Läs mer om hur man ställer in emissionsfaktorn på vår Tips & Tricks-sida om IR-mätare.
    Läs mer 
  • Varför får jag ett korrektionsvärde efter en justering? Då ska väl mätaren visa exakt rätt?
    – Före en justering måste givaren eller instrumentet kalibreras för att se hur stort mätfelet är. Därefter utförs justeringen. Som avslutning behövs ytterligare en kalibrering för att se hur stort (eller snarare litet) mätfelet har blivit. Det kvarvarande mätfelet förs in som korrektionsvärde i kalibreringsbeviset. Det är ytterst sällan som mätfelet försvinner helt. Efter en justering i en punkt påverkas andra punkter i mätområdet, speciellt i temperatur- och fuktgivare. Därför behövs fortfarande ett korrektionsvärde i de olika punkterna.

    Läs också mer om begreppen justering och kalibrering:
    Läs mer
  • Vad är det för skillnad på ackrediterad och spårbar kalibrering?
    – En ackrediterad kalibrering utförs med en metod som är godkänd av Swedac, Sveriges nationella ackrediteringsorgan. En spårbar kalibrering utförs med liknande kvalitetskrav, med en spårbar referens som jämförelsemått, men metoden som används är alltså inte godkänd av Swedac.

    Se vårt ackrediteringsintyg:
    Läs mer
  • Gäller kalibreringsprotokollen som följer med vid köp av nya instrument?
    – I de flesta fall är dessa protokoll enbart en funktionskontroll från fabriken och är inte giltiga som kalibreringscertifikat eller -bevis.
    – Men det finns undantag. Läs produktbeskrivningen och hör med oss om du behöver mer information. På vissa utvalda produktsidor finns dessutom en extra köpknapp för att lägga till en standardkalibrering om du handlar direkt på hemsidan.
  • Måste jag kalibrera mina instrument?
    – Det beror på. Ofta är det lagar och myndigheter som kräver att instrument och givare ska kalibreras, men kraven kan också komma från den egna verksamheten eller de egna kunderna.
    – Exempelvis har ISO 9001-certifierade industriföretag krav på sig att alla mätningar som är viktiga för verksamheten måste utföras med kalibrerade mätinstrument.
    – Ett annat exempel är företag inom läkemedelsbranschen som ska uppfylla kraven på god tillverkningssed (GMP).
    – För att ta reda på vilka kriterier som gäller inom just ditt område, kan det vara en god början att vända sig till sin branschorganisation. Företag på livsmedelsområdet kan besöka Livsmedelsverkets hemsida och titta under ”Branschriktlinjer”. Där finns det dokument att ladda hem om vad som gäller för allt från bagerier till bryggerier.
  • Hur vet man vilka mätpunkter som ska väljas för kalibreringen?
    – Det är alltid beställaren som ansvarar för valet av kalibreringspunkter. Du behöver alltså själv identifiera vilka kalibreringspunkter inom mätområdet som ska kontrolleras. Om du enbart vill kontrollera att grillat kycklingkött har en kärntemperatur på +72 °C, så räcker det med att kontrollera just den punkten. Men om exempelvis en termometer används i ett intervall mellan -18 °C och +120 °C, behöver du välja ett antal mätpunkter där det är extra viktigt att mätresultaten är korrekta. Om du ändå har svårt att välja punkter finns det också standardbevis och standardcertifikat med ett antal vanliga mätpunkter.
  • Hur ofta måsta jag kalibrera mina mätinstrument?
    – På Swedacs hemsida står det så här:
    För att få tillförlitliga mätinstrument ska man regelbundet kalibrera dem hos ett kalibreringslaboratorium. Kalibreringslaboratoriet jämför mätinstrumentet med ett korrekt mått, det vill säga en spårbar normal.
    – Det allra vanligaste är att man kalibrerar sina mätinstrument en gång om året. Instrument som används ofta och i tuffa miljöer, kan dock behöva kalibreras oftare.
Vid ackrediterad kalibrering använder vi metoder som godkänts av Swedac, Sveriges nationella ackrediteringsorgan.

 

  • Vad betyder dom gula plupparna i protokollen?
    – För att kunna säkerställa att ett kalibreringsresultat överensstämmer med instrumentets specifikationer eller gränsvärden tillämpar vi en beslutsregel där vi tar hänsyn till den tillåtna avvikelsen från produktens specifikation, tillsammans med mätosäkerheten från vår egen metod.
    – Det betyder i klartext att vissa kalibreringsresultat är ovissa och hamnar på gränsen mellan godkänt och underkänt.
    – Om noggrannheten fortfarande är fullt tillräcklig i din applikation har du möjlighet att ange en annan avvikelse för ditt instrument än den som tillverkaren anger. I så fall kommer metodens mätosäkerhet att viktas mot denna avvikelse istället för tillverkarens.

    Läs mer om beslutsregeln:
    Läs mer
  • Behöver jag kalibrera vakuumgivaren i mitt manometerställ?
    – Enligt SKN ska kontrollmanometerstället kalibreras årligen, men vakuumgivaren behöver inte kalibreras, det räcker att den kontrolleras årligen. Antingen gör du det själv med hjälp av en vakuumpump och ytterligare en vakuumgivare som referens, eller så hjälper vi till med den kontrollen.
  • Vad är det för skillnad på en kontroll enligt SKN och en kalibrering av kontrollmanometerställ?
    – Den årliga kontrollen enligt SKN ska göras på de manometerställ som används i kylteknikerns arbete och innebär att värdena jämförs med värdena från ett kontroll- eller referens­manometerställ. För att kunna användas som referens får ett sådant ställ enbart användas vid kontroller enligt SKN och behöver kalibreras en gång om året. Den kalibreringen är dessutom en ackediterad sådan, vilket kontrollen enligt SKN inte är.