Analys av inomhus­klimat

Intervju med Anders Tennerhed
Analysera inomhus­klimatet
Inneklimatkurs med Anders Tennerhed
Anders Tennerhed från ECiS AB arbetar bland annat som expertkonsult med utredningar av inomhusklimat och även som kursledare i Nordtecs kurser i termisk komfort och inomhusklimat.

 

Intervju med Anders Tennerhed på ECiS
Spara pengar, minska energiförbrukningen och förbättra innemiljön 

 

ECiS – Energy Concept in Sweden AB är ett företag som erbjuder lösningar för att spara energi, minska miljöbelastningen och förbättra inomhusmiljön både i byggnader och/eller processer. Anders Tennerhed från ECiS jobbar bland annat med inomhus­klimat­analyser och samarbetar också med Nordtec i egenskap av kursledare för våra inneklimatkurser. Vi har träffat Anders och har fått lov att ställa några frågor om inomhusklimatanalys och om ECiS.

 

Vilka är era uppdragsgivare och varför behöver de er hjälp?

 

– För vår del kan man säga att det finns två inriktningar. På bostadssidan finns det ofta ett behov av att utreda kalla lägenheter. Det måste ju inte bero på klimatskalet utan kanske på att värmesystemen är felinjusterade eller på att ventilationsflödena är felaktiga.


– Men det kan ju också bero på att vissa lägenheter har en sämre klimatskärm på grund av stora läckage i eller vid fönster eller att man har byggt om en kontorslokal till lägenhet och att det inte har blivit riktigt anpassat efter det verkliga ändamålet.

 

– Sedan har vi en hel del offentliga beställare och då pratar vi om lokaler, exempelvis sjukhus eller att vi jobbar med kontorslokaler där personalen upplever att klimatet inte är bra.

 

Vilka parametrar påverkar det upplevda inneklimatet?

 

– Det handlar exempelvis om lufttemperatur, temperatur från omgivande ytor, luftfuktighet, som mäts med en IAQ-givare och även lufthastighet, alltså vad det finns för luftrörelser i vistelsezonen, vilket man mäter med en draggivare.

– Temperaturen från omkring­liggande ytor kan man mäta med en speciell typ av givare som kallas globtermometer.

– Man kan också behöva ta hänsyn till kläders värmeisolerande förmåga (clo-tal), metabolism (fysisk aktivitet) och värmeutbyte mellan kroppar.

 

Hur går en inomhus­klimat­analys till?

 

– Vid en inomhusklimatanalys under uppvärmnings­säsongen med en testo 400 försöker man göra det då utomhustemperaturen har varit vid nollstrecket eller ännu kallare i minst tre dygn. Då får man genomslag i byggnadens alla olika konstruktioner.

 

– Man mäter och loggar under 3 minuter i varje mätpunkt, vilket ger 180 mätvärden som instrumentet kan räkna ut PMV- och PPD-värden på, vilket ger ett mått på hur bra inomhusklimatet är i respektive mätpunkt. Då gäller det också att instrumentet har fått tid att acklimatisera sig i ca 20–30 minuter före mätningen. Det här är alltså inget man hastar fram.

 

Anders Tennerhed
Anders Tennerhed monterar instrument och givare inför en mätning i vistelsezonen, 1 meter innanför en fönsteryta.

 

Inneklimatmätaren testo 400 i ett stativ med bl.a. IAQ-givare, draggivare och globgivare.

 

– Parallellt med mätningen med testo 400 granskar man även alla konstruktioner med värmekamera och ser om det finns några byggtekniska brister som otätheter eller kalla ytor. Man släpper även ut rök vid förväntade kalla partier såsom kalla ytterväggar, fönster och vid luftläckage i fasader för att se hur stort ”kallras” man har eller hur otät klimatskärmen är. Man använder också rök i större zoner där det finns risk för dragproblem och mäter samtidigt upp alla luftflöden och luftrörelser i delar av byggnaden där det förekommer klagomål med olika typer av instrument.

 

– Man mäter också vilka till- och frånlufts­temperaturer man har från ventilations­systemet för att se hur bra det fungerar. Under mätperioden är det även viktigt att man noterar yttre förhållanden som utomhustemperatur, vindriktning, vindhastigheter, lufttryck och om det är mulet eller soligt. Det är väldigt många parametrar som ska in när man gör sina mätningar.

 

Hur är intresset för inneklimat?

 

– Intresset verkar faktiskt öka hos våra beställare, tycker jag. Vi har ju ganska många återkommande kunder och dom förstår värdet av att göra en ordentlig utredning av återkommande problem med inomhusklimatet. Oftast kan man bygga bort många problem, rent byggtekniskt, alternativt är det en injusteringsfråga på värme- eller ventilationssidan.

 

I vilka punkter utförs mätningarna?

 

– Det finns något som heter vistelsezon och utanför den gäller inte de uppställda kriterierna. Enligt BBR (Boverkets byggregler) är vistelsezonen 0,1 meter över golv upp till 2 meter över golv samt 0,6 meter från väggar och 1,0 meter från yttre begränsningar som fönster och dörrar.

 

– Man mäter aldrig utanför vistelsezonen, för där kan man aldrig upprätthålla samma klimat som byggnaden är projekterad för.
 

Vilka krav/normer gäller för rätt inneklimat?

 

– Det finns flera kravställare egentligen. Exempelvis finns BBR, Boverkets Byggregler, gällande OVK-bestämmelser och AFS 2009:2 – Arbetsplatsens utformning. Handlar det om klagomål från hyresgäster i lägenheter kan man också stödja sig mot Folkhälso­myndighetens riktlinjer.

 

Man mäter aldrig utanför vistelsezonen.

 

Vilka är de vanligaste klagomålen som leder till en utredning?


– En inneklimatutredning börjar för det mesta med klagomål från brukare, alltså personal på kontor eller hyresgäster i bostäder.

 

– Om man tar lägenheter som exempel är det vanligaste klagomålet att det är för kallt i någon del av lägenheten.

 

– Är det en arbetsplats är det vanligt att man tycker att det är dragigt eller kallt. Dessa fel uppstår ofta av för stora luftflöden från ventilationen eller en otät klimatskärm. Under sommaren kan vi även bli kontaktade för att utreda när det blir för varmt inomhus vilket kan bero på att det saknas solavskärmning.
 

 

Vilka är de vanligaste felen?

 

– Vanliga fel kan vara eftersatt underhåll på fönster, dörrar, fuktiga fasader med mera eller felinjusterade värmesystem eller luftflöden. Det kan också vara en felaktig konstruktion på väggar, fönster osv för den aktuella arbetsplatsen. Ibland kan det även var så att man har uppfört en arbetsplats i en lokal som inte alls är avsett för ändamålet vilket innebär stora problem som måste lösas.

 

– Men det absolut vanligaste i lokaler är att man har felaktiga luftflöden som inte är behovsanpassade efter aktuell verksamhet vilket oftast skapar dragproblematik. Om fastighetsskötaren tar den ”lätta” vägen höjer man tilluftstemperaturen på inblåsningsluften vilket förvärrar det hela med en försämrad ventilationseffektivitet. Människor blir lätt nedkylda av för stora luftrörelser. Med utgångspunkt från detta är det alltså viktigt att alla luftflöden behovsanpassas efter aktuell verksamhet vid förändringar i alla byggnader.

 

Har du något exempel på en utredning och vilka åtgärder som vidtogs?

 

– Ett bra exempel är när man byggde om lokaler till lägenheter i ett landshövdingehus i Göteborg för ca 10 år sedan.

 

– Ett landshövdingehus är uppbyggt av tegel på första våningen som ofta står på en sockel av granit med två våningar av trä ovanpå. Det är alltså helt olika tekniska förutsättningar i klimatskalet mellan de olika planen.

 

– När lokalerna på markplan som tidigare hade varit tobaksaffär och pizzeria skulle bli lägenheter uppstod problem efter inflyttningen. Vid ombyggnaden sattes alla stora fönster igen med en ny isolerad konstruktion, men man missade sockelpartier och de kalla golven som helt saknade isolering ner till en kall källare.

 

– Det upplevda inomhusklimatet med dessa kalla ytor blir inte bra, även om man håller en inomhustemperatur på ca 20 grader. Den operativa temperaturen (upplevd temperatur) i de här ombyggda lägenheterna var mycket låg. Det slutade tyvärr med att man fick evakuera hyresgästerna efter inflyttningen och bygga om dessa åtta lägenheter för att få ett acceptabelt inomhusklimat.

 

– En positiv effekt av denna utredning som ledde till ytterligare ombyggnation blev att energianvändningen minskade stort i lägenheterna samt att hyresgästerna blev nöjda med inomhusklimatet.

 

Värmebild av problemyta
Den här IR-bilden som är tagen med en testo 872 visar att sockelpartiet under det igenbyggda fönster­partiet bara håller ca 12–13 grader vid +3 grader ute.

 


 

Utforska våra mätinstrument för inomhusklimat:
Läs mer

Relaterad artikel: Temisk komfort och vistelsezon:
Läs mer