Inomhusklimat i Västmanland

Region Västmanland
Inomhusklimat på sjukhus
Martin Lundin är drifttekniker, energisamordnare och teamleader i Region Västmanland, där han framför allt jobbar med inomhusklimatet i regionens sjukhus.

 

Värme och ventilation i balans

Utmaningen: bättre inomhusklimat och lägre energiförbrukning

 

Martin Lundin jobbar med inomhusklimatet på sjukhuset i Västerås, men även i regionens övriga städer som Fagersta, Sala och Köping.

 

Till sin hjälp använder han bland annat en testo 400 och vi på Nordtec har fått ställa några frågor om hans intryck och erfarenheter av detta klimatinstrument.

 

Kan du berätta lite om ditt arbete?

 

– Jag gör allt inom inomhusklimat och kontrollerar ventilationsflöden och utför även vissa mindre injusteringar. Eftersom vi har ca 400 000 m2 att täcka i våra lokaler sköts dock stora sådana jobb av inhyrda entreprenörer.

 

– I min roll som energisamordnare är huvudsyftet att få ner energiförbrukningen, som mäts i kilowattimme per kvadratmeter. 

 

– Sedan ska man heller inte uppleva att det är temperaturskillnader mellan olika avdelningar på sjukhusen, men det kan vara svårt att hitta den balansen. Instrumentet är dock fantastiskt när man går runt och mäter temperaturer och även differenstryck mellan olika korridorer, dvs. över- eller undertryck, så att man har rätt balans på ventilationssystemen.

 

– Jag arbetar också med förebyggande underhåll. För att mina medarbetare lätt ska kunna felsöka när vi har problem med värme eller ventilation har jag utrustat dem med en väska som innehåller multi-instrumentet testo 440 och olika tillbehör. Ska vi göra ett bra arbete krävs det alltid bra instrument och redskap.

 

Martin använder ofta klimatinstrumentet testo 400 vid sina temperatur- och ventilationskontroller.
Var mäter du? Både i lokaler och ventilationskanaler?

 

– Ja precis. Jag mäter temperatur, fukt och luftflöden i kanaler och lokaler. När jag mäter flöde i kanaler får jag ibland borra upp ett hål och mäta i flera punkter i ett tvärsnitt av kanalens area.

 

Du menar så kallad rutnätsmätning?

 

– Just det. Där är ju instrumentet fantastiskt bra. Man anger om det exempelvis är en fyrkantig kanal, knappar in måtten och tar sedan ut ett antal mätpunkter. Därefter beräknar instrumentet automatiskt luftflödet.

 

Är du nöjd med instrumentet?

 

– Jag är supernöjd. Jag hade ju en testo 440 dP innan, men jag behövde ett instrument med bättre noggrannhet vid tryckmätning och möjlighet att logga trender. Det finns otroligt mycket mer möjligheter med testo 400.

 

Ovant med pekskärm på ett mätinstrument?

 

– Nej, med tanke på dagens teknik och hur vana vi är med mobiltelefoner, så var det ganska naturligt. Det var snarare tvärtom, väldigt enkelt att komma igång med.

 


Hur analyserar du mätresultaten?

 

– Jag brukar ansluta instrumentet till datorn och använda programmet testo DataControl för att analysera värdena. Då får jag fram rapporter som är väldigt användbara där jag också kan bifoga bilder. Det tycker jag är riktigt bra.

 

Kan du berätta om något specifikt mätuppdrag som kan vara intressant att läsa om?

 

– Jo, i Sala sjukhus bytte vi reglerutrustning på ett gammalt aggregat för att få bättre styrning av tilluftstemperaturen. Men inledningsvis växlade det för mycket mellan höga och låga temperaturer.

 

– Då fick vi användning av 400:an, eftersom vi kunde koppla in oss både före och efter värmebatteriet. Regulatorns P- och I-tider ändrades och vi kunde löpande se hur den lugnade ner sig eller om värdena stack iväg. Man kunde se när den kom i självsvängning. Där är ju trendhanteringen i testo 400 fantastiskt bra.

 

Jag är supernöjd!

 

– Sedan jobbar jag just nu med att kartlägga hela sjukhusets inomhustemperaturer, på samtliga avdelningar vid olika utomhustemperaturer.

 

Det låter som ett stort jobb?

 

– Ja, vår beställare ställer ju krav på att energiförbrukningen ska minska, så vi har ett jättejobb framför oss att få in rätt kurvor, framför allt på värmesidan och att ha rätt temperatur i tilluften.

 

Vad använde du innan du skaffade testo 400?

 

– Tidigare hade jag som sagt en testo 440. Men jag behövde bättre noggrannhet på difftryckmätningen vid små luftflöden. Dessutom gillar jag ju att se trender, vilket inte går att göra på samma sätt med det instrumentet.

 

Vilka sorters givare använder du?

 

– Jag har en liten varmtrådsgivare som alltid sitter i instrumentet. Sedan har jag en digital givare som mäter både fukt och temperatur. De värdena förs över till instrumentet via Bluetooth. Båda dessa givare funkar dessutom med den gamla testo 440:an. Sedan har jag en klämgivare för rörtemperaturmätning också.

 

Har du behövt någon support från oss för att komma igång?

 

– Nej, jag tycker att det har fungerat bra. Det enda som har hänt var att rörtemperaturgivaren vid ett tillfälle gick sönder.

 

Använder du också dataloggrar för att se trender över tid? 

 

– Jo, det gör jag absolut om jag är osäker och det finns större problem som inte går att se orsaken till direkt. Då måste jag ju logga under en längre tid och analysera de avvikande trenderna i efterhand.

 

Några önskemål? Något du saknar i instrumentet?

 

– Nej, jag vet inte… Jag har inte använt precis alla funktioner än, men just nu är jag bara väldigt nöjd med instrumentet! 

 

– Om man fick önska fritt skulle det ha varit bra med ett uttag längst upp på framsidan för en varmtrådsgivare. Håller nämligen ofta instrumentet upp och ner.

 

– Sedan skulle det vara bra om man kunde göra lite fler förinställningar i instrumentet via analysprogrammet testo DataControl. 

 

testo 400 är flaggskeppet när det gäller mätinstrument för inomhusklimat. Enkel användning med pekskärm och färdiga mätmenyer.

 


 

Beställa testo 400:
Produktsida

Mer info om testo 400:
Läs mer

Jämförelsetabell för testo 400 / testo 440 / testo 440 dP:
Läs mer