Betongdator underlättar gjutningar av Västlänken

Publicerades 2024-08-08

Byggandet av Västlänken pågår under och ovanför mark runt om i Göteborg. Vid Kallebäcksavfarten väster om E6 är betongingenjör Frida Mesch och kollegorna på NCC sysselsatta med gjutningar i och utanför järnvägsförbindelsens södra tunnelmynning. De använder ett 30-tal betongdatorer för att hela tiden ha full koll på hållfastheten.

Det råder febril aktivitet när vi träffar Frida Mesch i Kallebäck. Grävmaskiner används för att preparera mark och armeringsjärn läggs ut inför kommande gjutningar. Frida är en hyfsat nybakad betongingenjör. Att det blev just det yrkesvalet var mest en slump. Efter gymnasiet utbildade Frida sig till flyglärare. Till stor del för att få flygtimmar och därefter kunna vidareutbilda sig till pilot. Men hon tröttnade efter en tid och blev då tipsad av ett bemanningsföretag om en tjänst på ett företag som tillverkar betongrör.

– Jag trivdes jättebra där, men kände efter ett tag att jag ville vidareutveckla mig. När jag sedan var mammaledig och egentligen letade utbildningar åt min sambo, så fick jag nys om en utbildning på Yrkesakademin för att bli betongingenjör, berättar Frida och fortsätter:

– Jag jobbade ju redan med betong och tyckte att det var ett kul material. Därför blev jag intresserad av att lära mig mer. Jag har alltid varit omättlig på att lära mig nya saker.

Examensarbete om betongdatorn
I slutet av utbildningen hade Frida praktik på NCC. Det var då som hon fick upp ögonen för fjärrövervakningssystemet Celsicom och betongdatorn Celsicom TC603.

– En person i vårt projekt hade fått nys om Celsicom och tyckte att vi skulle använda det för våra gjutningar. Men ingen av mina kollegor visste exakt hur övervakningssystemet fungerade så det blev min uppgift att ta reda på det, berättar Frida.

Det resulterade i att Frida gjorde sitt examensarbete om betongdatorn från Celsicom och den tillhörande molntjänsten Celsiview där alla mätdata sparas och dokumenteras under såväl pågående som avslutade gjutningar. För att reda ut olika frågeställningar under examensarbetet fick Frida värdefull hjälp av Fredrik Andersson och Stefan Carlsson på Celsicom AB.

”Allt är väldigt enkelt”
En tydlig fördel med Celsicoms betongdator framkom under examensarbetet, berättar Frida:

– Enkelheten! Allt från inställningar till användning är väldigt enkelt. När man kollar på andra betongdatorer blir man lite skrämd av att de ser så tekniskt krångliga ut.

Hennes utvärdering av standardrecepten som finns inlagda i Celsiview visade att det inte blir så stor skillnad i hållfasthetsberäkningen om man har ett lite annorlunda recept men det ändå innehåller samma cement som bas, menar Frida och utvecklar:

– Du behöver inte göra hållfasthetsberäkningar själv. Det gör systemet åt dig. Och hållfasthetsberäkningen baseras alltid på empiriska mätningar på förhållanden i och runt om betongen, oavsett om jag räknar ut det själv eller låter datorn sköta jobbet. I slutändan måste man ändå, oavsett metod för beräkningar, borra ut en kärna och provtrycka för att veta exakt.

Denna och annan kunskap om övervakningssystemet Celsicom har Frida stor nytta av i det dagliga jobbet på NCC. Hon och kollegorna använder inte mindre än 32 betongdatorer till gjutningar av markplattor, väggar och tak för området vid Västlänkens södra tunnelmynning.

Beställare får utförlig dokumentation
Frida prisar bland annat möjligheten att få aktuell status på en pågående gjutning.

– Om jag till exempel gjöt något häromdagen och vill kolla hållfastheten så kan jag gå in på mobilen och få besked väldigt snabbt. Det är otroligt smidigt.

Betongdatorerna används också för att mäta temperaturen i kylvattnet till och från betongen. Temperaturskillnaden i dessa vattenflöden får inte vara mer än fyra grader. Det kan i så fall orsaka spänningar i betongen, vilket kan leda till sprickor.

– En annan stor fördel med framför allt molntjänsten Celsiview är att beställaren får en väldigt utförlig och bra information om gjutningarna när vi lämnar över vår slutdokumentation. De kan ta del av proffsiga översikter med tydliga och fina diagram.

Utmanande och roligt material
Det går inte att ta miste på att Frida Mesch gillar att jobba med Västlänken. När hon började sin praktik för några år sedan var ingen betong gjuten på området vid Kallebäck.

– Det har varit jätteroligt att få se allt växa fram.

Hon beskriver betong som ett utmanade material som kan bete sig på olika sätt. Det gäller att ”ha hjärnan med sig”, som Frida uttrycker det, annars kan det lätt bli fel och exempelvis uppstå gjutsår som man tvingas att laga.

– Den stora utmaningen är att få till den perfekta gjutningen utan en enda luftblåsa. Det är jättesvårt men samtidigt en rolig utmaning.

– Jag är otroligt sugen på att gjuta ett eget hus. Om jag hade haft pengar till det skulle jag sätta i gång direkt, säger Frida Mesch med ett skratt.

Kort om Västlänken

Västlänken är en cirka åtta kilometer lång dubbelspårig järnväg för pendel- och regionaltåg i Göteborgsområdet. Drygt sex kilometer av järnvägsspåren kommer att löpa i en tunnel under Centrala Göteborg. I norr går spåren ner under mark i stadsdelen Gullbergsvass (nära Skansen Lejonet) för att komma upp i området Kallebäck söder om Göteborg. Tre nya stationer byggs längs den nya underjordiska sträckningen: Station Centralen, Station Haga och Station Korsvägen. Västlänken började att byggas 2018 och ska enligt den ursprungliga tidplanen vara färdig 2030.